Susanna

Det spelar ingen roll hur många gånger livet låter mig ramla, för du har lärt mig falltekniken, hur man tar emot sig och hur man lyckas ramla åt rätt håll, för att alltid landa mellan dina armar.
Det spelar ingen roll hur om mina drömmar går sönder, spricker i tusen bitar, för du har lärt mig hur man samlar ihop sig, hur man pusslar ihop ett pussel, trots att några hundra delar saknas.
Jag vet, älskling, att det tar så mycket mer än vad sekunderna räcker till, för att berätta att du är så mycket mer än bara hud och hjärtslag.
Du är glömda drömmar och framtidens hopp. Du är så mycket mer än bara människa, du är naturligt övernaturlig. Du är så mycket mer än vad kärleksord kan beskriva, för dom är inte stora nog åt någon som får mig att vara något annat än en saga med saknade kapitel och en historia utan slutstation.
Du fick mig att vara någon som existerade som något annat än luft, du andades in mig och jag lät mig inandas. Och allt som verkat så långt borta, var plötsligt så nära, så nära.

Och när jag inte trodde att någon kunde plantera fler fjärilar i min mage än vad som redan fanns, tog du min hand, kysste in din bokstav i mitt hjärta och gav mig en hel fjärilsfarm.