Susanna

Har haft en helt underbar helg i Gve. Har svårt att uttrycka mina känslor. Men det känns så skönt att bara kunna känna och njuta fullt ut. Jag är SÅ lycklig.
Idag kom sommaren till Luleå, äntligen, tänk vad lite solsken och värme kan göra :) Jag hoppas att alla de regniga dagarna är över nu... har fått nog av dom.


"And as we lie beneath the stars
We realize how small we are
If they could love like you and me
Imagine what the world could be"

Hur ska man kunna sluta grubbla över gårdagen och morgondagen? Det ena är ju trotsallt historia, vilket vi alla vet vad det innebär, men morgondagen den går ju att påverka? Att inte tänka på morgondagen, sluta fundera på de problem som man vet så småningom komma skall och istället leva för stunden är lätt att säga, men är det så lätt att utföra? Är det verkligen positivt att leva för stunden, kan inte det leda till att man gör saker i all hast utan att tänka på dess konsekvenser? Fast, att ta risker är ju en del av livet. Man måste våga. Våga följa sig själv, det som känns rätt just då. Spänning är något som förgyller. Men när ens handlingars konsekvenser plötsligt kommer, känner man fortfarande att det var värt det?
Ens handlingar kan ju även leda till något positivt, något stort. Självklart är det värt det då? Men hur vet man när man ska våga satsa?

Varför är saker beroende framkallande? Är ett beroende en positiv sak eller negativ? Att känna en otrolig längtan efter något man vet att man snart kommer få ger en lyckorus, men att däremot längta och känna ett behov efter något som är så fruktansvärt långt bort, tynger, och är det inte så, att när man väl fått det man trånat efter är det inte lika underbart som man trodde först? Eller? Livet är mest som en bergodalbana, med höga förväntningar och djupa fall. Men, trots att man så väl vet att fallet snart kommer att komma och åkturen snart är slut, varför inte njuta?

Det kanske finns en karta över din livsväg, någonstans. Din väg är kanske redan utritad, du har bara inte tillgång till den kartan själv, vilket gör det hela mycket svårare. De vägval du står framför i livet leder dig kanske till det rätta, hursomhelst. Kanske finns det svårare vägar, och lättare vägar, men alla med samma destination?

"Livet handlar inte om hur många andetag du tar, det handlar om de stunder som tar andan ur dig"

Efter en helg med mycket skratt och härligt umgänge är man tillbaka i vardagen. Min annars rätt tomma lägenhet förvandlades under helgen till ett kollektiv, något jag faktiskt uppskattade :)

Sommarlovet närmar sig med stormsteg och jag vet inte om jag är redo? Den vardag man är van vid här byts ut mot något helt annat. Förändringar förnöjer. Visst. Men just nu känns det mest skrämmande. Tror och hoppas dock att denna sommar kommer fyllas med nya härliga upplevelser. Festivaler, roadtrips och utlandsresa....NIIICE! Kommer även att jobba en hel del, men det är ju så, för att kunna ha kul måste man slita lite.